Goda grannar, dåliga nerver

Sent på lördagkvällen för ganska exakt en vecka sedan insåg jag att mitt tvåmannalag (eftersom brödraparet som vi skulle spelat med hade hoppat av i ett tidigt stadium) stod utan reserv inför måndagens klubbmästerskapsfinal, som skulle avgöras i Kastrups Curlinghall, där till vardags Tårnby CC huserar. Eftersom det inte är så kul att spela på två man satte jag i ett desperat sista försök in en kontaktannons i värdklubbens gästbok för att se om vi i sista stund kunde låna in någon av deras spelare.

Klockan 8 söndagmorgonen därpå hade jag fått svar från Johannes Jensen, klubbens eldsjäl, som heligt försäkrade att han skulle ge sig ut på jakt tills han fixat spelare åt oss. Fyra timmar senare hade han skickat ytterligare ett meddelande, där han förkunnade att två 19-åriga juniorer var spelklara. Eftersom våra något godtyckliga regler för klubbmästerskapet säger att man helst inte ska ta in mer än en reserv i varje match meddelade jag honom detta. Någonstans uppstod dock en fnurra på tråden, och när vi på måndagkvällen anlände till hallen på andra sidan sundet så möttes vi trots allt av två spelklara 19-åriga juniorer. Våra motståndare kunde dock acceptera bådas deltagande, och matchen blev av med fulltaliga lag.

Nu hjälpte det ändå inte att våra reserver bidrog med sammanlagt 3½ gånger den erfarenhet som redan fanns i laget och att vi lyckades undvika språkförbistring med dem, då min egen synnerligen bleka insats på fjärdepositionen innebar att vi inte till fullo kunde förvalta de lägen som uppstod, och i slutändan räckte vi bara nästan ända fram. 5-2 blev till 6-6 och en skiljeomgång där min sistasten för matchvinst curlade upp en decimeter för lite. Därmed har jag något att gräma mig över tills nästa säsong drar igång.

Visserligen hade vi stått för en formidabel prestation bara genom att ta oss till finalen, där en av våra motståndare dessutom var elitseriespelare, men man påminns verkligen om sin egen dödlighet när man i sådan utsträckning lyckas underprestera i det läget. Även om jag hellre vill tro att det berodde på bristande erfarenhet av spel i riktiga hallar än en mental kollaps så är det med tävlingsinriktade glasögon inte särskilt upplyftande att betrakta min resultatrad från de klubbmästerskap jag har deltagit i: 4-4-2.