Principiæ

Jag är medveten om att jag i likhet med de flesta andra borde äta mer vegetariskt, av djurrättsskäl, miljöskäl och säkert en herrans massa andra skäl, men som vanligt är jag för bekväm. Listig som jag är har jag dock tänkt ut en strategi för hur jag ska vända lättjan till en fördel i min strävan. När jag flyttar hemifrån till hösten ska jag helt enkelt se till att inte ha lärt mig laga några maträtter med köttinnehåll.

Att bli vegetarian har jag dock inga planer på, eftersom det ur ett globalt perspektiv inte gör någon märkbar skillnad om man aldrig äter kött jämfört med om man nästan aldrig gör det, och dessutom känner jag att den principen, precis som de flesta andra, inte har något värde för mig personligen. Därför har jag bestämt mig för en sak: min enda princip ska vara att inte ha några principer.

Det bästa med detta påstående är hur det lyckas undvika en motsägelse. Eftersom påståendet i sig utgör en princip så efterlevs inte principen om att inte ha några principer. Och eftersom denna ens enda princip inte efterlevs så är den ingen princip - och följaktligen har man verkligen inga principer.