Om GMO-grödor och deras för- och nackdelar handlade kvällens föredrag på Lunds Filosoficirkel med professorn i växtförädling och bioteknik Arnulf Merkel. Det klargjordes exakt vad tekniken innebär och vilka argument för respektive emot som är vettiga, och min från början försiktigt positiva inställning fick sig några ryggdunkar, då få farhågor om tekniken har besannats eller kan skiljas från invändningar mot tidigare växtförädlingstekniker. Men oavsett vad man tycker om ämnet så är det svårt att inte häpna över det mastodontregelverk som omgärdar (och i stort sett omöjliggör) forskningen och utvecklingen av tekniken inom EU, med det totalt meningslösa införandet av patent på organismer som lök på laxen.
Och jag tänker: var är Piratpartiet när man behöver dem? Här finns en politisk situation med en av deras hjärtefrågor i centrum, där ämnet dessutom anknyter till deras inriktning mot teknikens förändring av samhället och inte minst ger dem en väg in att börja kritisera EU:s jordbrukspolitik som alla ändå hatar. Framgången i Europaparlamentsvalet är garanterad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Av någon anledning är ju folk rädda för genmodifierade grödor, på samma sätt som många är rädda för kärnkraft. Beror det på okunskap?
Om man får tro föredragshållaren så är det med stor sannolikhet så. Han radade upp ett antal vanliga argument, både för och emot, och argumenterade för att de flesta var undermåliga. I själva verket tycks väldigt få aspekter av genmodifiering medföra några större förändringar eller värre risker jämfört med beprövade växtförädlingstekniker. Ansvariga myndigheter har dessutom sett till att ytterligare underblåsa allmänhetens oro genom klumpig hantering av frågan. Hur ser du själv på saken?
Eftersom jag går på en utbildning där jag kommer att (och redan börjat) förvärva mig teoretisk information som skall göra det möjligt för mig att som ingenjör i framtiden forska och arbeta på området måste jag säga att den information jag tagit del av, eller de filosofitimmar vi ägnat åt ämnet inte har avskräckt mig. Däremot borde man vidta större försiktighet när det kommer till mixtrandet med det naturliga urvalet, för att inte råka sätta systemet i för allvarlig gungning.
Jag är förnärvarande tämligen allergisk mot människor som på frågan "Får det vara några genmodifierade blåbär?" svarar "Nej, fy, det törs jag inte" alternativt de som bestämt hävdar att det heter genmanipulering.
Hittade föresten det här:
http://www.dn.se/opinion/debatt/nyttig-genmanipulerad-mat-stoppas-av-skrackpropaganda-1.817717
skrivet av Torbjörn Fagerström, prof. i teoretisk ekologi.
Det verkar bekräfta min bild av tillståndet, att opinionen i frågan är styrd av skrämselpropaganda snarare än sunda argument.
Vidare läser jag i mp:s partiprogram att deras anledning till motstånd är det ekologiska systemets känslighet, vilket naturligtvis alltid måste tas i beaktning när man sysslar med växtförädling. Resonemanget är dock väldigt lättviktigt och förklarar inte heller varför de motsätter sig även den genmodifiering som inte antingen går ut på att döda angripande insekter eller riskerar att spridas till icke-kulturväxter. Ännu en sak som vittnar om läget.
Skicka en kommentar